2019-10-18
Envisheten tog honom tillbaka till jobbet
Säkerhet börjar hos dig själv
Vem är säker om inte du är säker? En fråga vi skulle ställa oss lite oftare. Mikael Amlert är den före detta officeren som definitivt inte tar risken utan att ha koll på läget runtomkring. Han menar att säkerhet¹ börjar först hos dig själv innan den kan gå vidare till andra. Och att alla behöver dra sitt strå till stacken. Nu ger han råd till företag kring riskhantering. Ur perspektiv som kommer från hans långa erfarenhet från helt andra områden.
Mikael Amlert gjorde sin militära grundutbildning i Lapplands jägarregemente, för att sedermera bli officer i försvarsmakten. Han har utbildat sig och verkat inom en rad olika områden. Samtliga i vad vi skulle kalla extremt riskfyllda miljöer. Han utbildade sig tidigt till alpin bergsguide inom militären, har varit förbindelseofficer i Afghanistan, lett expeditioner på Svalbard, Grönland och Antarktis och dessutom hunnit med att vara brandman. Bara för att nämna några.
— Jag har ett genuint intresse för fjällen, började tidigt med bergsklättring, skidåkning med mera. När jag jobbade inom militären uppmuntrade de intressen som var av nytta för dem, och mig i mitt arbete. Bland annat samverkan med polisen som ansvarade för eftersök av försvunna personer. Jag gick via försvarsmakten en utbildning för militära bergsguider på en skola i Tyskland. Syfte var att föra hem kunskap och erfarenhet om hur vi kan öka bergsförmågan för svenska förband. Det var fokus på att lösa alla möjliga och omöjliga uppgifter, under press, samt att ligga ute i strid och spaning, berättar Mikael.
Erfarenheter Mikael sedermera haft stor nytta och användning av, inte minst under tiden i Afghanistan och på de expeditioner han genomfört i otillgängliga områden. Säkerhet är ett återkommande begrepp oavsett vilket yrke vi pratar om. Kanske inte så konstigt om man tittar på Mikaels CV.
— För största möjliga säkerhet är det viktigt att göra sitt bästa i alla lägen. Inte bara för sin egen del utan även för kamrater och alla runtomkring – allmänheten – som under min tid i Afghanistan. Kommunikation är A och O, inte minst för den kollektiva säkerheten och för att tillsammans kunna lösa ett uppdrag. Det blir väldigt påtagligt i en miljö där det egentligen är farligt enbart att vistas. Du måste kunna uttrycka dina farhågor, beskriva dem så att alla förstår, och det måste finnas klimat för det.
Ett annat genomgående tema under vårt samtal om säkerhet är vikten av kommunikation. Att kunna kommunicera, hur man kommunicerar och hur man tolkar information. Det är vi alla medvetna om att det inte är det lättaste. Och när man matas med info men inte vet vad som är fakta. Hur ska man agera?
”Tala om vad man vet, inte vad man tror. Man ska agera på det man vet.”
— Man måste lära sig att kommunicera med sin nästa, säga ifrån, och att både ge och ta. Det är här det gäller att ha rätt klimat och attityd på arbetsplatsen. Sen är det viktigt att prata om det man vet, inte vad man tror. Inte spekulera. Det måste vara okej att säga att man känner sig osäker eller att kunna ställa rätt frågor utan att få dumma svar tillbaka. Vem säger att vi alla tolkar informationen lika? Som arbetsledare är det viktigt att tänka på att gå igenom de beslut man tar och varför. Berätta det. Och följ upp, så att alla har uppfattat informationen på samma sätt, och på rätt sätt. Samtidigt, då kommer inte heller ordern att ifrågasättas. Det är också lättare för omgivningen att agera vid en eventuell uppkommen situation, det kan ju till och med vara så att jag är drabbad själv.
Skapa rätt förutsättningar för säkerhet
Mikael berättar att i sammanhang när han pratat med nödställda eller anhöriga till nödställda framgår det i nästan samtliga fall att det varit brist på just kommunikation. Det är återkommande. Sen finns det ofta andra faktorer som gjort att förutsättningarna inte blivit de rätta, man har inte hunnit äta, torka, bli varm, vilat och så vidare. Då är utgångsläget genast mycket sämre för ett lyckat utfall.
— Det finns en hel del man kan göra för att skapa rätt och bättre förutsättningar. Söka utbildning och träning för det man ska göra, förövningar och tänka igenom olika förlopp. Öva realistiskt, öva samverkan och hands-on. Se till att man har rätt utrustning, och att personerna som ska utföra uppdraget är kompetenta. Öva också konkreta situationer:
- Hur stoppar vi en blödning?
- Hur häver vi att någon tappar medvetandet?
- Hur stoppar vi trafiken?
- Hur ringer man 112 med dålig täckning och dålig batteritid?
— Sen måste man lära sig att behålla initiativet i en situation. Att styra, inte bromsa, förklarar han.
Vad kan vi inom industri och företag lära oss?
Mikael har nu en del uppdrag inom svensk industri, som riskhanterare. Han analyserar situationer och ser framförallt på olika moment och den dagliga verksamheten med nya ögon. Något som visat sig otroligt framgångsrikt då det är lätt att bli hemmablind i sin vardagliga arbetsmiljö. Det senaste året har det varit både fallskyddsuppdrag och situationer i slutna utrymmen samt ledarskapsutbildningar.
— Jag blev nyfiken på vad arbetsmiljö handlar om på större industrier och upptäckte att mina kunskaper kring riskhantering går att översätta till arbetsmiljö. Vi har upptäckt att det finns behov att samla sig kring enhetliga begrepp när det gäller risker i arbetsmiljön. Det är inte alltid bara anställda som är involverade. Det kan vara olika samarbetspartners och inte sällan underentreprenörer. Hur kommunicerar vi med dem? Jag kunde direkt se likheter med exempelvis min tid i Afghanistan, det finns många intressenter att ta hänsyn till. Det kan röra sig om sekunder från att allt är strålande till att det blir dramatiskt och svårt. Då gäller det att kunna uttrycka sig så att alla förstår.
Omständigheter bidrar till att olyckor sker. Att ha tänkt efter före, och att ha bra handlingsplaner kan mildra effekterna. Det är en del av det Mikaels arbete handlar om. Han arbetar med helheten, från ledningsgrupp till handledning av arbetsledare och operatörer. Mycket tid går åt till att intervjua inblandade, att skapa en bra nulägesbild och samla all fakta. För att sen kunna ta fram relevanta planer, riskanalyser och checklistor.
— Jag har i mina uppdrag haft fördel av att jag är utifrån. Min bakgrund gör att folk blir mer lyhörda. Jag har ingen dold agenda eller förutfattade meningar. Det gör min analys lite mer klarsynt och rakt på sak.
Så vad exakt är det Mikael har gjort?
— Jag har gjort en praktisk, strukturerad och systematisk inventering baserat på intervjuer, research och metodisk inhämtning av information. Av det görs en sammanställning för beslutsfattare, skyddsorganisation och anställda. Fokus på att skapa delaktighet i alla nivåer. Och att materialet ska vara tydligt, transparent och användarvänligt.
Att Mikael har en annan bild av säkerhet än vad vi är vana vid med tanke på hans erfarenhet är kanske inte så konstigt. Men det finns mycket som går att applicera på helt annan verksamhet, exempelvis den Deletes anställda dagligen befinner sig i. Mikael har arbetat tillsammans med Deletes ledningsgrupp och har även genomfört riskutbildning med platscheferna inom industrisanering. I nästa steg är det företagets säkerhetsteam som ska utbildas.
Vad innebär säkerhet för dig?
— Effekterna av dina åtgärder. Jag har garanterat och förvissat mig om att jag har vidtagit alla relevanta åtgärder. Bedömt att allt övervägts. Jag har en fullständig bild över vad som ska göras så att jag kan ta hänsyn till det i min planering. Eller veta att man inte hunnit det, det är också riskhantering. Många rör sig i gråzonen utan att veta om det. Många gånger blir genvägen en normalbild. Det är viktigt att veta när man avviker från den säkra och effektiva världen och ger sig in i tassemarkerna. Mycket av det här har vi pratat om under mina utbildningar.
Att vara säker handlar om att hantera skiftande förlopp. I arbetslivet är det ofta att koppla hög ambition mot osäkra miljöer. Det uppkommer situationer där man forceras att hantera en situation som man inte hunnit förbereda. Det är viktigt att lära sig hur man ska strukturera upp sitt arbete samt att veta exakt vad som ska göras och när man ska utsätta sig för risker. I en riskanalys behöver man lägga in saker som kan ”sticka ut” när man hamnar i utsatta lägen. Tänka efter, tänka till, tänka systematiskt även om det är väldigt, väldigt bråttom. Mycket av det här är det Delete nu utbildar sin organisation i.
— En stor utmaning för arbetsledare är att göra klart för folk att nu närmar vi oss en yta när vi är mer påverkbara av plötsliga förlopp och det måste vi ta hänsyn till. Jag måste återigen framhålla det där med kommunikation. Du måste ha en förmåga beskriva för andra, att ni delar samma uppfattning. Det är inte heller ovanligt att man faller in i en kollektiv säkerhet. Du måste ha i åtanke att en grupp människor inte är homogen, det skiljer sig om ni är hundra personer i en besättning på Atlanten mot att ha en liten grupp människor på företaget som ska utföra en åtgärd. Dom har inte samma frågor sinsemellan och inte samma frågor som du själv. Du måste anpassa dig till situationen.
Påverkan kan vara en annan viktig faktor. Omvärldstryck, prestige och tighta deadlines. I många strukturer finns det visst motstånd att kommunicera. Och hur ser inputen ut, kan vi lita på det vi ser, hör och läser.
— Det gäller att hitta nyanserna. Man måste vara tydlig och faktabaserad men det är också viktigt att prata om känslor. Och glöm aldrig, aldrig någonsin, att livsfara för dom jag jobbar med innebär också livsfara för mig. Håll dig informerad, förberedd och utrustad. Och var ödmjuk inför uppgiften.
Text: My Lind
Foto: Delete
