Varje dag är våra 250 anställda ute och rengör pannor, sanerar byggarbetsplatser, sätter upp byggnadsställningar och tar hand om det som ingen annan kan eller vill ta hand om. Från norr till söder. Oavsett om det snöar, regnar eller är strålande solsken. De får samhället att fungera och de gör det på ett miljövänligt och säkert sätt, med kvalitet i ständig fokus. Nu porträtterar vi några av alla dessa Delete-hjältar. I dag möter vi: Åke Odelberg och Henrik Rödin.
Det är för dåligt drag i slangen. Åke Odelberg sätter rutinerat sin handflata mot öppningen. Funderar. Kollegan Henrik Rödin passar på att kasta undan större stenbitar som ligger här och där i cementkrosset på golvet. Sådana som riskerar att fastna.
Åke och Henrik från Delete Göteborg är i full gång med att vakuumsuga ett loft i samband med en fastighetsrenovering. När de kom till jobbet i morse var planerna för dagen egentligen maskinvård, och lite annat plock på hemmaplan.
– Men vi fick rycka in här istället. Ta över efter kollegorna som fick en utryckning till Norge, ett akutjobb på en tankpark, berättar Åke.
Med jourservice dygnet runt gäller det att vara flexibel. Att ställa upp när, och där, det behövs. På vinden är det både dammigt och mörkt, men Åke och Henrik beskriver dagens jobb som ”helt okej”. Visserligen måste de ducka för att inte slå huvudet i takbjälkarna, men det är inte i närheten lika trångt som i krypgrunderna där de ålar ibland. Och temperaturen är behaglig, jämfört med att stå ute i snålblåst och ösregn, timme efter timme.
– Jag har hållit på med sugning i 30 år, säger Åke och låter nästan förundrad själv.
Han skrattar gott över mitt spontana ”Varför då?”
– Det är en bra fråga… Det är ofta bökigt och slitigt… men jag trivs helt enkelt med jobbet. Det är fritt här ute hos kunderna.
Henrik nickar, och tillägger:
– Och det är ofta olika typer av jobb, det blir aldrig monotont.
Med sina 10 år i branschen kallar han sig själv för gröngöling, med en snabb blinkning åt parhästen Åke. De båda har bara varit ett team i några månader, men hittat sin jargong. Javisst, den är bitvis lite rå. Men respekten för varandra finns alltid i botten. Annars går det inte att jobba ihop.
Den tredje viktiga medlemmen i teamet kallar Åke och Henke, med värme i rösten, för Araben. Helt enkelt på grund av ursprunget från Saudiarabien. Det var först när de berättade att han för tillfället befann sig på verkstad, som jag insåg att det inte handlade om en mänsklig kollega, utan sugbilen. Alla sugbilar har sina egna smeknamn.
– Det bästa är att alltid ha samma bil, där man vet vilken utrustning som finns. Men nu har vi fått låna Skalman istället, säger Åke.
Tjänsterna som utförs för byggbranschen inom vakuumsugning är många, populära och tidsbesparande. Allt eventuellt miljöfarligt avfall tas omhand, hela vägen till deponi.
Det som sugbilen fixar på en dag skulle ofta inneburit en veckas slit med skyfflar och hinkar. Om det ens är möjligt att lösa manuellt. Slangarna kommer åt i väldigt trånga utrymmen med hjälp av sina skickliga operatörer. De kan suga både vått och torrt material.
Kunderna är alltifrån privata villaägare till landets största byggjättar.
– Husgrunder, sågspån, bjälklag, sandgolv under parkett, lösullsisolering, exemplifierar Henrik, och fortsätter:
– Bilat betong, kakel och klinkers. Avlopp. Hussvamp… och det finns säkert fler saker som funkar, men som vi inte har provat än.
Precis så var läget – oprövat – när Åke och hans kollegor fick ett utmanande uppdrag från Peab för några år sedan. Det handlade om att blåsa ljudisolerande material högst upp i Gothia Towers, ett fyrstjärnigt jättehotell i centrala Göteborg.
– Det var ingen som hade gjort något liknande innan, men det var bara att testa. Och det gick ju jättebra. Vi blåste lecakulor 100 meter rakt upp i luften, berättar Åke.
Sugbilen kan nämligen även tjänstgöra effektivt som ”blåsbil” och blåsa både sand, leca och makadam.
Dagens vakuumsugning på vinden är ett mindre spektakulärt, om än inte mindre viktigt, uppdrag. Den gamla vackra fastigheten vid mynningen av Göta älv renoveras för att bli konferenslokaler för Västra Götalandsregionen.
Åke har insett att det dåliga suget i slangen berodde på ett blindlock som inte satt på ordentligt, och nu har han fått bättre drag. Cementkross och småsten försvinner i en rasande fart, och lämnar ett moln av damm efter sig.
– Det är mycket teknik i handhavandet. Det handlar om vinklar. Man vill ha ett konstant flöde, och inte suga fast. När man är nybörjare får man stopp hela tiden, men man lär sig med tiden, säger Henrik.
– Precis som man lär sig att inte fastna i slangen, flinar Åke.
Två centrala saker behövs för den som vill arbeta som Åke och Henrik. Lastbilskort. Och arbetsvilja.
– Du får inte vara rädd att ta i. Det är ett ganska fysiskt tungt jobb. Du har i princip hållit upp allt material via slangen innan det kommer in i bilen, det blir många ton totalt på en arbetsdag.
Musklerna på Åkes överarmar är således inte byggda på något gym, utan på det dagliga arbetet. I ur och skur. I lera och damm. Men när jag liknar honom vid en vardagshjälte slår han ifrån sig.
– Jag känner mig inte som någon hjälte. Jag känner mig som en vanlig arbetare, skrattar han, och skyndar sig att slänga bort ännu en stor sten innan den hinner sugas upp i slangen.