
Vill skapa en arbetsmiljö där alla tar hand om varandra
Brett Pilkington brinner för miljö- och arbetsmiljöfrågor både privat och på jobbet. I Slussenprojektet är han fast besluten att skapa en familjär stämning där alla känner sig välkomna och där ingen exkluderas.
Brett Pilkington tar leende emot oss i Skankas kontorslokaler vid Slussen i Stockholm. Nedanför passerar tusentals människor via en av landets mest vältrafikerade och omtalade knutpunkter. För bara ett par dagar sedan flyttades några busshållplatser några hundra meter österut och överallt syns pendlare som ska ta sig hem till Nacka och Värmdö. Även en och annan resenär på jakt efter Finlandsfärjan letar efter den närmaste vägen till färjeterminalen.
På den här ständigt föränderliga platsen har Brett ägnat de senaste 18 månaderna i egenskap av KMA-chef med ansvar för kvalitet, miljö och arbetsmiljö.
Men innan jag låter honom utveckla sina idéer kring etik, social hållbarhet och miljöarbete ber jag honom berätta sin bakgrund.
Läs också: Nya Slussen tar form – Ett prestigeuppdrag där logistiken är den största utmaningen »
En allvarlig olycka förändrade allt
Det visar sig att han började som målare i byggbranschen hemma i Storbritannien redan som 16-åring. Det var en bransch där han fick skapa med händerna samtidigt som det gav honom möjligheten att träffa nya människor. Han gillade också rörligheten som arbetet innebar. Att tillbringa några veckor på en plats och sedan röra sig vidare till nästa projekt passade honom perfekt.
– Men vid något tillfälle bestämde jag mig för att jag inte ville jobba med kroppen resten av mitt liv och pluggade istället vidare till arbetsledare, minns han när vi tagit plats kring bordet i en glasburarna i de väl tilltagna lokalerna.
Han inledde sin nya yrkesroll på ett stort engelskt byggbolag men fick sig snart en rejäl tankeställare. En allvarlig arbetsplatsolycka fick honom att helt omvärdera sin tillvaro på byggarbetsplatserna.
– Det var en hemsk olycka där två människor faktiskt kunde ha dött. Det fick mig att börja brinna för de här frågorna och jag bestämde mig för att något sådant aldrig skulle ske igen. Inte under min översyn.
Hipster innan ordet blev hippt
Men det var först när han kom till Sverige 2008 som han verkligen fick möjlighet att ägna sig åt sina hjärtefrågor. Anledningen till flytten var att han i London träffade en svensk kvinna som han fick en dotter tillsammans med.
– Flytten berodde i alla fall inte på bra väder och billig öl, tillägger han med ett ironiskt skratt.
Väl på svensk mark sökte han jobb hos flera stora byggbolag – men lustigt nog inte hos just Skanska.
– Folk tyckte att Skanska var jobbiga. De, eller ”vi” ska jag väl säga numera, upplevdes som ett företag som är väldigt strikt vad gäller säkerhetsreglerna och det uppskattades inte av alla i branschen, konstaterar han.
Han lät sig påverkas av klagokören och sökte sig istället till ett annat företag där han fick titeln installationssamordnare. Han minns superhäftiga projekt men också hur han var missnöjd med arbetsmiljön. Engagemanget ledde snart till att han för första gången började jobba med KMA på allvar.
– Jag har köpt ekologiskt och närproducerat i 20 år, sedan långt innan ordet hipster började användas. Så när jag fick möjligheten att jobba med de här frågorna i min bransch kändes det verkligen rätt. Även om det ibland var ganska ensamt på den tiden.
Gamla normer har förändrats
Ända sedan han kom till Sverige har han haft ögonen på det omtalade Slussen-projektet som drivs av Stockholm stad och där Skanska har två av de största entreprenaderna. När en vän berättade att Skanska sökte en KMA-chef för just detta projekt var han inte sen att söka arbetet. Något han aldrig haft anledning att ångra.
– Nu kan jag konstatera att allt jag hört om Skanska i branschen bara är skitsnack. Alla företag har sina mantran och policys men jag har ofta känt att det bara är tomma ord på ett papper. Skanska står verkligen för sina värderingar och har ambitionen att vara branschledande. Det är jag jättestolt över, att det drivs framåt hela tiden, både vad gäller miljö och arbetsmiljö, säger han.
Med stort engagemang målar han upp en bild av både en privatperson och ett företag som har noll tolerans med beteenden som exkluderar människor. Han berättar bland annat om workshops som syftar till att alla ska känna sig välkomna, oavsett etnisk bakgrund, kön eller sexuell läggning och betonar att saker verkligen blivit bättre på senare år. Inte minst vad gäller den tidigare så närvarande sexismen.
– För 20 år sedan var det nakna kvinnor på verktygslådorna och folk tänkte inte alltid på hur de uttryckte sig. I dag har de gamla normerna förändrats, särskilt efter #metoo. Nu blickar vi framåt, säger han.
Flaggor fick människor att kommunicera
Som invandrare reagerar han starkt och instinktivt när han hör muttranden om invandrare som kommer hit och stjäl svenskarnas jobb (”Det är skitsnack, tro mig”). Han såg frustrerat hur människor som tillbringade hela dagarna tillsammans kunde sitta vid samma bord utan att ens tilltala varandra. I ett försök att få folk att kommunicera över nationsgränserna testade han ett initiativ där, den som ville, kunde sätta en flagga på hjälmen för varje språk som personen behärskade. Det räckte för att få igång samtalen. Två veckor senare började folk som tidigare inte sagt ett ord till varandra att prata med varandra.
– Det var ett effektivt sätt att bygga en inkluderande kultur. Nu vågar de också säga ifrån om någon inte jobbar säkert, säger han och tillägger att alla som arbetar här är en del av samma familj.
– Här ska alla ta hand om varandra.
I uppdraget ingår även att ta hand om miljön – något som Skanska tar på största allvar. När Sustainable Brand Index i oktober 2017 presenterade sin lista baserat på hur beslutfattare uppfattar att företag presterar inom områdena grönt och social hållbarhet knep företaget förstaplatsen. Men vad är då hemligheten bakom ett lyckat hållbarhetsarbete? Bretts svar kommer utan tvekan.
– Anställ människor som verkligen brinner för det. Vi har människor på företaget som verkligen driver de här frågorna och som får mycket stöd från ledningen. Vi har satt en standard som handlar om så mycket mer än vackra ord på ett papper.
Vilka är de största utmaningarna med Slussen-projektet för dig som KMA-chef?
– Det är en väldigt trång arbetsplats där vi hela tiden är mycket trafik omkring oss, för att inte tala om cyklisterna. Det är mycket aktivitet och vi kämpar hela tiden med att få plats. Logistik och planering av arbetet så att det kan göras på ett säkert sätt är en stor utmaning. Jag är hela tiden rädd att det ska hända tredje person någonting kring vår arbetsplats, säger han och konstaterar att det också sker ständiga förändringar i området i takt med att projektet fortskrider.
– För två veckor sedan såg det helt annorlunda ut än i dag. Det är ett långt projekt med många komplexa moment. Men det är samtidigt väldigt kul. Många som jobbar här är oerhört engagerade och har sökt sig hit just för att det är väldigt komplext. Personer som jag gillar den här utmaningen.