2019-11-19
Rivning av Storbron i Sundsvall
Robotar rengör sodapannan snabbt och miljösäkert
Varje sodapanna är speciell och har sin unika svaghet. Det kräver fingertoppskänsla och list att hantera för en utomstående. Marko Virtanen, utvecklingsansvarig och Deletes specialist på rengöring av sodapannor är mannen bakom modifieringen av metoden att rengöra sodapannor med robotar.
En sodapanna är den enskilt dyraste enheten i massabruket och oftast finns endast en eller möjligen två sodapannor i kemikalieåtervinningscykeln. Det är därför ytterst kritiskt att den är driftsäker och fungerar optimalt. Även i ett bruk med två sodapannor blir ett tillfälligt bortfall av, eller reducerad kapacitet i en panna, kännbar med lägre massaproduktion samt minskad el- och ångproduktion.
Delete har två affärsområden, Industrisanering och Rivning. Till Industrisanering hör exempelvis alla rengöringsjobb som företaget gör under massa- och pappersbrukens årliga underhållsstopp.
– Vi har mycket god kännedom om sodapannorna hos våra kunder, säger Marko Virtanen. Det är viktigt eftersom varje sodapanna är speciell. Jag brukar säga att nästan varje panna har sin unika svaghet som det är en del av arbetet att lista ut. Varje ”enkel” detalj som många förbiser kan kosta timmar i slutänden. Det finns inte utrymme för tidsoptimism! Vi har därför aldrig bara en plan vid rengöring, utan den går alltid hand i hand med plan B, plan C och plan D. Förutsättningarna kan ändras under resans gång och då måste man agera snabbt.
– Skydd och säkerhet är utomordentligt viktigt för vår personal. Därför strävar vi efter att utveckla rengöringsmetoder som gör arbetsmiljön säkrare. Metoden, NO MAN ENTRY, för robotrengöring av en sodapanna är ett bra exempel på det.
– Tidigare stod man inne i pannorna med dyra tryckluftsdräkter och det kunde vara flera man inne samtidigt vid en rengöring. Det är till 85 % av fallen borta idag. När det ändå måste ske kan det gälla vissa pannor med ett speciellt murverk som gör att man måste gå in för att ”putsa” till. Men det är ytterst sällan och förekommer mest i Skandinavien i anrika Götaverken-pannor. Men även där har vi speciella robotar som tar hand om ca 85 % av murverket utifrån.
– Robotar är fantastiskt på så många sätt, fortsätter Marko Virtanen. Operatörerna slipper att vara i den mest aggressiva miljö som finns i ett massabruk. Med denna metod sitter de på säkert avstånd i sina ”vanliga” arbetskläder! Inga kemoveraller eller mururoa-dräkter som gör att personalen ser ut som astronauter. Det har blivit ett mek- och observationsjobb, vilket känns fantastiskt som projektledare att ha lyckats få till en sådan arbetsmiljö och samtidigt en dubbelt så snabb rengöring!
Hur och när uppstod idén till metoden att rengöra en sodapanna med hjälp av robotar som styrs utifrån?
– Vi har kört delvis med standardrobotar utifrån i 20 års tid. Omkring 2007 började utvecklingen kring löphålsrobot främst för Götaverkenpannor för att få bot på murningen i diken, för att sedan bli semi-automatisk redan året därpå.
Jag kör ca tio sodapannor om året med lite varierande personal så det är svårt att säga exakt när, eftersom strävan är att alltid vara effektiv så det har varit en ständig utveckling, svarar Marko Virtanen. Men den första oslipade varianten där vi inte gick in i pannan alls var i Slovakien 2012 eller 2013. Efter en ombyggnad stämde inte de ursprungliga ritningarna, så vi tog till plan B och resultatet blev kanon. Sen började finslipningen av metoden vilken pågår fortfarande. Jag är aldrig riktigt nöjd för allt går göra säkrare, snabbare och bättre. Dagen man är nöjd slutar man utvecklas.
För kunden betyder vår metod att tiden för att rengöra en sodapanna blir kortare, kostnaderna lägre och pannan kan komma igång fortare. Det är en viktig aspekt vid de stora planerade underhållsstoppen, men har en ännu större betydelse vid oplanerade stopp av en sodapanna på grund av tubläckor eller andra problem. Då stannar brukets produktion, eller minskar åtminstone drastiskt om det finns en panna till, och produktionsbortfallet betyder stora uteblivna intäkter.
– Under vattentvätten bilar vi alla brännare och lutsprutor så när själva tvätten är klar så blaskas det inte mer med vatten. Konceptet bygger mestadels på att det alltid står massor av folk som inväntar tillträde. Tanken var då att bygga ett koncept som gör att vi tar över hela pannhuset under tvätten, vi har radiokommunikation och varje team har sin plats och våning och i stort sett allt är automatiserat och fullt överskådligt på säkert avstånd.
– Merparten av en sodapannetvätt innefattar pannans väggar och botten, vilket kan sägas ha med pannans ålder och tillverkare att göra. De nyare pannorna har fler sotapparater och därav mindre problem i överhettare och konvektion. De äldre får man hjälpa till i överhettare och konvektion för att ”snabba” på rengöringstiden. Renhetsgraden brukar jag kalla 98 % NO MAN ENTRY. Det som återstår är någon kubikmeter spolvatten och eventuella murverksrester.
– Vi har med kort varsel varit på två oplanerade tvättningar av sodapannor i Polen och Frankrike, fortsätter Marko Virtanen, trots att Deletes marknader egentligen är Finland och Sverige. Vårt samarbete med bland andra Andritz betyder att vi får in uppdrag även ute i Europa.
Läs också: Europas högtrycksspecialister finns hos Delete »
– Tiden för rengöring kan påverkas av oväntade händelser men när allt klaffar, vilket det oftast gör, så rengör vi ca 100 m2 botten på 10 timmar. Sen finns det hakar även där beroende på bottenstruktur, tubmaterial, hur mycket murning etc. som kan förlänga rengöringstiden. Än en gång, varje panna är unik men långt ifrån omöjlig så med erfarenheten hos våra team för rengöring av sodapannor löser vi uppgiften så att kunderna är nöjda. Och att de är nöjda, det vet vi, slutar Marko Virtanen.
TEXT: Sören Back
Besök vår hemsida på www.delete.se
Alla rättigheter tillhör Delete © 2023 ● www.delete.se
