2019-11-19
Rivning av Storbron i Sundsvall
Marko Virtanen är Deletes Oppfinnar-Jocke
Marko Virtanen är ett utmärkt exempel på att ingenting är omöjligt. Med sina finurliga idéer och lösningar har han fått ett stort förtroende från flera stora företag ute i Europa. Han är Deletes chef för specialprojekt, och efter en lång pratstund med honom förstår man varför.
Det är precis efter lunch när vi stiger in på Deletes kontor i Sölvesborg under onsdagseftermiddagen. Det är december, och i fönsterna skymtar vita ljusstakar. En trappa upp står Marko och vinkar åt oss. Snart är det jul, och lugnet i lokalen går nästan att ta på. Att Marko hamnade på Delete, eller MMB som det hette förr, känns mer eller mindre självklart, även om han själv beskriver det som lite av en slump.
– Det blev väl mer eller mindre naturligt eftersom farsan startade företaget 1980. Jag skulle egentligen bli murare, men jag tog ju studenten mitt i den stora byggkraschen 94. Att komma som lärling då med noll erfarenhet… Det var ju inte ens lönt att knacka dörr.
Tanken var att Marko skulle hoppa in i familjeföretaget tills det blev någon lucka i byggbranschen, men redan då fanns det något annat som snabbt fångade hans uppmärksamhet.
– I det skedet hade MMB förvärvat en andra högtryckspump och jag kände direkt att det här med vattenhydraulik var väldigt intressant. Det fanns hur mycket som helst att göra och var något utöver det vanliga. Sedan dess har jag varit fast, säger Marko och skrattar.
FRÅN MURARDRÖMMAR TILL OPPFINNAR-JOCKE
Vad innebär det att vara chef för specialprojekt?
– Jag är fullt tillgänglig för både Sverige och Finland om de är hos kunder som har några speciella önskemål eller som helt enkelt kört fast.
För tillfället är Marko och hjälper Göteborgsavdelningen på kemiföretaget Inovyn som ville effektivisera sitt tvättstopp. I flera år har operatörer varit inne i tankarna och vattenblästrat med 2000-3000 bar, men efter ett besök av Delete och Marko kan det i dag ske helt automatiserat.
– Jag åkte dit och gjorde ett platsbesök, åkte hem, ritade den här roboten, satte ihop lite grejer, åkte upp och nu står operatörerna helt utanför och behöver inte ens ha regnkläder. De har aldrig haft så bra resultat någonsin och det gör mig jädrigt stolt faktiskt, om man nu kan uttrycka det så.
Och visst kan man göra det.
FRÅN SÖLVESBORG TILL EUROPA
Vi tar trappan ner igen och Marko visar oss in genom en dörr som leder till verkstaden. Här har han spenderat åtskilliga timmar och uppfunnit allt från dysor till mer avancerade robotar. Jag frågar honom om projekten ute i Europa och inser snabbt varför medarbetare ser honom som finurlig.
– Ingen panna som jag jobbat med ute i Europa är den andra lik, och då gäller det att vara påläst och väl förberedd. Där har vi en väl utvecklad metod och jag har lyckats hitta de här pannornas akilleshäl om man säger så. Oavsett utmaning eller överraskning så löser jag det eftersom vi har byggt upp minst två reservplaner. Går plan A åt skogen brukar jag säga att vi tar plan B, och i värsta fall C.
Vad är det som är så unikt med er metod?
– Ja, man kan ju fråga sig hur Sölvesborg får jobb i exempelvis Frankrike när bara resekostnaden ligger på 200 000 kronor. Och då har vi inte ens börjat jobba än. Men, ett pappersbruk i den storleken förlorar 200 000 kronor i timmen när det står stilla. Och eftersom jag har kommit på ett sätt som gör att arbetstiden kortas med 36 timmar behöver man inte ens ta fram en miniräknare för att förstå att de sparar pengar på att vi är där. Det handlar om ett no man entry-system där vi inte vistas inne i pannan över huvud taget. Och det är ganska unikt.
Att åka på olika jobb i Europa har mer eller mindre blivit vardag för Marko. Han berättar att han lätt glömmer bort hur unikt det egentligen är och börjar rabbla upp olika länder de fått besöka: Frankrike, Tyskland, Tjeckien och Slovakien, för att nämna några. Han tänker tillbaka på ett av jobben i Slovakien.
– Pannchefen var så jädra överlycklig så han knappt fann ord över resultatet och att ”äntligen kunna se pannbottnen”. Han hade aldrig sett hela innan, och då hade han jobbat där i sex år. Jag har väntat i tio år på att någon konkurrent åtminstone ska närma sig, men det känns många gånger som att vi är ensamma om att ha knäckt koden. Det är faktiskt ganska häftigt.
NYCKELN TILL FRAMGÅNG
Efter att ha pratat med Marko i över en timme inser jag hur mycket han verkligen brinner för sitt jobb. Att det passar honom som handen i handsken känns nästan som en underdrift.
– Utmaningen är ju att få detta att bli precis lika kul som en kväll med grabbarna med flipperspel och öl. Tyvärr tycker jag att det motsvarar ungefär samma, säger Marko med glimten i ögat.
Han skrattar till, men det märks att det ligger något i det han precis sa.
– En viktig aspekt är att jag själv varit på fältet i 16 år och gjort alla tänkbara skitiga och tunga jobb. När jag vet att det jag gör underlättar för vår personal, och att de arbetar mycket, mycket säkrare än tidigare, är det en fröjd för mig.
Att Marko är expert på sitt område kan ingen säga emot. Om det ibland går till en överdrift låter vi vara osagt.
– Där hemma har jag berättat var rotorerna i diskmaskinen sitter och hur man ska ställa in disken för bästa resultat. Den fungerar ju precis som ett vattenblästringsmunstycke. Då kan du ju inte ställa in glas så här.
Marko tar upp sitt vattenglas i handen och ställer ner det på bordet igen.
– Det måste ju vara på rätt håll. Och i rätt vinkel, helst, säger han och skrattar.
Text: Tove Ronnebäck
Foto: Serny Pernebjer
Besök vår hemsida på www.delete.se
Alla rättigheter tillhör Delete © 2023 ● www.delete.se
