
Henrik Lindh arbetar som platschef på W-techs Spårservice. Där har han varit sedan 2011. Innan dess provade han på att arbeta både som åkare, med eget åkeri, och sedan som sanerare och chaufför. Privat har han gått från att vara en globetrotter och inbiten fallskärmshoppare till betydligt lugnare aktiviteter när familjen och arbetet tagit en mer betydande roll i livet.
–Som yngre passade det perfekt att arbeta inom sanering. Vi hade högsäsong på hösten och man arbetade som säsongsanställd. Sparade pengar så att man kunde ta sitt pick och pack när vintern kom och resa. Då var det USA som lockade. Hängde där med vänner och hoppade fallskärm tills säsongen startade i Sverige och det var dags att åka hem igen, säger Henrik.

Klockan är strax efter tolv på natten. Första stoppet är centralstationen. Inne på centralen är Johnny, Krzysztof och Michel i full gång med att färdigställa en avgränsad del av perrongen inför asfaltering. Det ska schaktas och paddas. Ett ganska litet uppdrag men likväl viktigt då eventuella förseningar påverkar morgondagens resenärer.
– Vi har ganska många såna här småjobb. Ofta på fasta priser. Något som ska fixas till, kanske för att någon annan entreprenör sen ska komma och göra slutjobbet. Det händer i och för sig att vi sköter asfalteringen också, men inte i det här fallet, förklarar Henrik.
En stund senare är det två arbeten i tunnelbanan som ska inspekteras, vid Slussen, nedgång Götgatan. Det ena är redan igång, det andra är på offertstadiet. En stödmur på 15 meter byggs längs ena sidan mot Slussen. Armeringsjärnen är på plats och i taket har ett hål tagits upp så att man kan pumpa ner betongen. Det är ingen på plats för tillfället då arbetet i det här skedet pågår under dagtid.
Lite längre in i tunneln har vita streck sprejats i makadamen, en yta på cirka 80 kvadratmeter. Där ska en transformatorstation uppföras. W-tech räknar på jobbet som för deras del handlar om att bygga grundfundamentet. För att kunna göra det behöver dom suga bort cirka en halv meter djup av ballasten, ner till botten, det som i tunnelbanan kallas syltan. Formarna byggs på annat håll och tas till tunnelbanan och Henriks idé är att torrbruk och blandstation ska transporteras in på spårgående vagnar i stora behållare, baskrar, som tar cirka 10 ton cement per styck.
– Det är en del av det som jag uppskattar mest med det här jobbet. Man har utrymme att komma med egna idéer och ta egna beslut. Det är utvecklande och man lär sig hela tiden. För att lyckas behöver man ofta tänka utanför boxen och inte alltid komma med det förslaget på lösning som är det givna. Samtidigt som det så klart är en frihet under ansvar, säger Henrik.
Att hitta på lösningar som passar kunden är något som verkar signifikativt för W-tech. Det är inte bara innovativa och effektiva metoder, även utrustningen anpassas och byggs om gång till annan. Henrik nämner både Monstret och SL-sugen som exempel på det. Och där har han själv haft ett finger med i spelet.
– Utöver det så gillar jag det här jobbet för att det är så omväxlande. Ingen dag, eller natt för den delen, är den andra lik. Och så är vi ett gott gäng. Bra arbetskamrater är viktigt och det har man här, säger Henrik och ler stort.
Sista stoppet för natten är spårservicegänget som i natt är ute på sträckan Sätra Bredäng. Dom suger makadam längs med spåret inför ballastbyte. Stämningen är på topp och det märks att man gillar varandra och har kul på jobbet.
– Vi har låg personalomsättning. Här trivs man, jobbet är attraktivt. För att jobba här gäller det att man är självgående, gärna erfarenhet från sanering eller liknande för det är ofta personer som fått klara sig själv och lösa sina egna bekymmer. Det är extra viktigt då vi arbetar nattetid och det inte finns någon att ringa, avslutar Henrik.
Besök vår hemsida på www.delete.se
